Fakta om solenergi och solceller

Fakta om solenergi

Vi kallar den energi som kommer från solens ljus för solenergi. Man kan också använda uttrycket solenergi som ett samlingsnamn för de olika typer av energi som människan utvinner ur solens ljus, till exempel solvärme och solel. Här nedan tittar vi på fakta och statistik om solenergi som naturfenomen.

Solenergi är planetens största energikälla

Mängden potentiell solenergi som träffar jordens yta under 1,5 timme är nog för att täcka hela befolkningens energibehov under ett helt år, om vi skulle kunna ta vara på allt. 20 dagars solsken kan skapa lika mycket energi som jordens hela lager av olja, kol och naturgas sammanräknat.

Solenergi bildas genom kärnfusion

Solen består av cirka 74 % väte och 25 % helium. Solens inre är mycket varmt (runt 15 miljoner grader), vilket gör att ett extremt tryck skapas. Trycket bidrar till att kärnfusion uppstår. Kärnfusionen omvandlar väte till helium, och som en bieffekt produceras också stora mängder energirika fotoner. Det är fotonerna som utgör solljuset. Solljus består av tre komponenter: synligt ljus, ultraviolett ljus och infrarött ljus.

Solinstrålning visar hur mycket solenergi en yta får

När man talar om hur mycket solenergi som jorden mottar används ofta uttrycket solinstrålning. Solinstrålningen är ett mått på hur mycket solenergi som träffar en yta under en viss period. Det är vanligt att uttrycka solinstrålning i watt per kvadratmeter. Solinstrålningens effekt på vår planets avstånd från solen ligger på cirka 1 350 kW/m² årligen. I Sverige snittar solinstrålningen på kring 1 060 kW/m². Det är lika mycket som i norra Frankrike och Tyskland. Solinstrålningen blir lägre på vinterhalvåret och vid tjocka molntäcken.

Solenergin färdas långt för att nå oss

I genomsnitt färdas solenergin 150 miljoner kilometer innan den når jordens yta. Den här långa resan tar häpnadsväckande nog bara cirka 8 minuter.

Solenergi är förnybar och grön

Solenergi är en så kallad förnybar energikälla, vilket innebär att den inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid (till skillnad från fossila energikällor, såsom kol, olja och naturgas). När man utvinner värme och elektricitet från solenergi produceras inga utsläpp av koldioxid eller andra växthusgaser, och bidrar därför inte till global uppvärmning. Solenergi är ett exempel på grön energi som är hållbar och miljövänlig.

Solenergi är gratis

Det låter för bra för att vara sant, men själva solenergin i sig är faktiskt gratis och dessutom tillgänglig för alla människor på jorden. När man väl har investerat i en solcellsanläggning sköter den sig själv och tar vara på solens strålar som träffar jorden varje dag, utan att något bränsle krävs.

Vi behöver solenergi för att bilda D-vitamin

Både människor och växter använder solens energi för att bilda vitaminer. Vår kropp behöver solenergi för att utföra olika kemiska processer, till exempel att bilda D-vitamin. D-vitamin hjälper kroppen att tillgodogöra sig viktiga ämnen, såsom kalcium och fosfor. D-vitamin bildas i människans hud när vi är ute i solen på sommaren. Ju mörkare hy man har, desto längre tid behöver man vara i solen för att bilda D-vitamin. Under vintern är solen för svag för att stimulera produktionen av D-vitamin, så då får vi nöja oss med den D-vitamin vi får i oss genom kosten.

Solenergi har utnyttjats av människan mycket länge

Man teoretiserar att människan har dragit nytta av solenergi sedan tidernas begynnelse. På 600-talet f.Kr. använde man material som fungerade likt förstoringsglas för att tända brasor. Senare, på 200-talet f.Kr., använde grekerna och romarna speglar för att tända facklor vid religiösa ceremonier. Ett annat tidigt användningsområde för solenergi, som fortfarande är populärt idag, är skapandet av så kallade “solrum” – ett rum i en byggnad med mycket stora fönster, som leder solljuset till ett koncentrerat område. Under sent 1700-tal och in på 1800-talet lyckades man använda solenergi för att driva solugnar under långa resor.

Det finns både fördelar och nackdelar med solenergi, men faktum kvarstår att vår sol ger oss oändliga mängder energi som bara väntar på att utnyttjas. Ett sätt att nyttja solenergi är att omvandla den till solel med hjälp av solceller.

Fakta om solceller

För att utvinna solvärme används solfångare, och för att alstra solel används solceller. Här nedan tittar vi på några fakta om solceller, deras historia och hur de fungerar.

Solcellen uppfanns på 40-talet

Redan 1839 upptäckte den franske fysikern Alexandre Edmond Becquerel den fotovoltaiska effekten, som förklarar hur solenergi kan alstra elektricitet. 1941 tog Russell Ohl patent på kiselsolcellen, men det var först 1954 som den första praktiskt fungerande solcellen demonstrerades för allmänheten. Uppfinnarna bakom denna solcell var amerikanerna Daryl Chapin, Calvin Souther Fuller och Gerald Pearson på Bell Laboratories. Till en början använde man tekniken framförallt i rymden, för att kunna försörja satelliter med el.

Solceller kom till Sverige på 70-talet

Under slutet på 1970-talet började man använda solceller i Sverige. De användes först i fyrar och nödtelefoner uppe i fjällen. Inledningsvis hade man dem i fristående system som inte kunde vara kopplade till elnätet, till exempel sommarstugor, husvagnar och båtar. Än idag är det vanligt att solceller används för detta ändamål i Sverige.

Kisel i solceller alstrar elektricitet

Den vanligaste typen av solceller på marknaden idag är kristallina kiselsolceller. De består till stor del av glas med en tunn skiva kisel i mitten. Kisel är ett halvledarmaterial och den kisel som finns i solceller är positivt laddad på ena sidan och negativt laddad på den andra. När solens strålar träffar solcellen skapas en elektrisk spänning mellan de två sidorna. Den elektriska spänningen är i form av likström, som leds vidare till en växelriktare. Växelriktaren omvandlar likströmmen till växelström som hushållet kan använda. Läs mer om hur solceller fungerar här.

Moderna solceller har en verkningsgrad kring 20 %

Med verkningsgrad menar man hur stor del av överförd energi som faktiskt blir till elektricitet. De allra första solcellerna på 50-talet hade en verkningsgrad på endast 6 %. I dagens läge har solceller för villainstallationer en verkningsgrad på upp till 20 %, men det finns högkvalitativa solceller som med ännu några procent högre verkningsgrad. Den högsta verkningsgrad som någonsin uppmätts för solceller ligger på 47,1 %.

Svalare temperaturer gynnar solceller

Solceller fungerar faktiskt lite bättre när det är kallare ute. När solceller alstrar solel i varmt väder går deras arbetstemperatur upp, vilket kan leda till energiläckage. Om det är över 25 grader varmt börjar solceller prestera synbart sämre. Den idealiska temperaturen för solceller ligger på cirka 5 minusgrader.

Solceller behöver inte direkt solljus

Även om solceller producerar mest solel en solig sommardag i söderläge, så klarar de av att producera el även i molnigt väder. På vintern står solen lägre och det är oftare molnigt, men så länge solcellerna är snöfria kan de producera el även på vinterhalvåret. Ett snötäcke som solen reflekteras i kan rentav ge elproduktionen en extra uppåtkurva.

Solceller har lång livslängd

Om du installerar en solcellsanläggning garanteras du att solcellerna har en livslängd på 25–30 år (beroende på tillverkare). I dagsläget säger effektgarantierna att solcellerna ska ha kvar åtminstone 80 % av sin effekt efter 25 år. Men eftersom tekniken är relativt ny, är det inte helt klarlagt exakt var den övre gränsen för livslängden ligger. Det finns solceller som installerades på 80-talet som fortfarande producerar el. Den långa livslängden gör att solceller har en ungefärlig återbetalningstid på 10 år.

Solcellsanläggningar i Sverige

Idag finns det cirka 65 000 installerade solcellsanläggningar i Sverige, och deras popularitet ökar i takt med att det blir billigare att köpa och installera solceller. Trots detta kommer i nuläget endast 1 % av Sveriges elproduktion från solkraft, enligt svensksolenergi.se.

Indien har världens (just nu) största solcellspark

Solceller sitter seriekopplade i större grupper som kallas solpaneler. Ett område med många solpaneler på samma ställe kan kallas solcellspark eller solkraftspark. Den allra största solcellsparken i världen heter Bhadla Solar Park och ligger i Rajasthan i Indien. Den är 112 gånger större än Sverige största solcellspark, Strängnäs solcellspark. Bhadla Solar Park sträcker sig över 4 500 hektar och har en årlig produktion på 158 GWh. Intresset för solenergi är stort i hela världen och det byggs hela tiden stora solcellsparker, så det är förmodligen bara en tidsfråga innan Bhadla Solar Park förlorar förstaplatsen.

Sådär, nu har du fått en rad matnyttiga fakta om solenergi och solceller. Kanske lärde du dig något som du inte visste sedan tidigare? Ju mer man vet om solenergi och dess potential som hållbar energikälla, desto lättare är det att ha sol i sinnet.

Elskling jämför försäljning av el

Kanske har du redan full koll på solenergi och producerar din egen solel? På sommaren genererar din solcellsanläggning ett överskott av solel som du kan sälja tillbaka till det allmänna elnätet. Med Elskling kan du jämföra försäljning av el för att se hur mycket olika elbolag kan ge dig i ersättning när du säljer din el. Att jämföra är enkelt och kostnadsfritt.